Nu är jag lite irriterad.
För ett tag sedan skickade jag in mitt manus till förlag och har sedan dess gått och väntat på att refuseringen ska dimpa ner som ett brev på posten.
Gör den det?
Nej!
Istället kommer den i mail-form och hur roligt är det.
Om inte min bok blir utgiven vill jag åtminstone ha en hög med refuseringsbrev som jag kan tapetsera väggarna med och sedan sitta i det nytapetserade rummet och skriva böcker som ingen vill ha!!
Men jag är inte bitter. Jag andas lugnt och tänker att nästa bok kan de inte säga nej till
(och att jag ska skicka mitt manus till ett förlag som ger ut böcker i den genre jag skriver i. Man lär sig av sina misstag.)
(Jag skulle ju kunna skriva ut refuseringsmailen men det kostar mer än det smakar. Jag är trots allt smålänning av födsel och ohejdad vana.)
Tråkigt med refuseringen. För dem.
SvaraRaderaGissningsvis hamnar ditt manus snart i händerna på rätt person på rätt förlag.
Jag håller tummarna!
Kram!
Tack, marilin!
SvaraRaderaVad synd med refuseringen, men roligt inlägg :)
SvaraRaderaAnnelie, det känns ganska bra med refuseringen ändå. Det är min första (ok, andra, men den där novellsamlingen för femton år sedan räknas inte riktigt) så nu känner jag mig som en riktig författaraspirant ;)
SvaraRaderaVar glad att du fick ett svar åtminstone. Jag väntar ännu på svar efter mer än två år från vissa förlag. Men nu är ju boken utgiven förstås..
SvaraRaderaRonnie, man får vara glad för det lilla ;)
SvaraRadera