Japp.
Nu damp det ner i brevlådan. Mitt manus som jag skickade till förlag i augusti, och det kom tillsammans med ett refuseringsbrev. (Ett riktigt den här gången, det första kom via mail. Jag ska rama in det och sätta upp det på väggen. Alltså det som kom med posten.)
Visst, jag jublade inte av glädje när jag fick det, men det känns ändå skönt att ha fått svar.
Och dessutom tycker jag själv att manuset är undermåligt och i behov av åtminstone en redigeringsomgång till.
Jag har också insett att det där med att skriva en roman, det är inget som man gör i en handvändning.
Man lär så länge man lever.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar